Krönikör: Joachim Nässlander
Joachim är till vardags serverkonsult på Qbranch i Stockholm och skriver bl.a krönikor åt IDG och Microsoft. Under våren 2007 var han delaktig i den stora seminarieturnén om Windows Server 2008

”Vi har deadline på fredag och behöver fyra servrar”. En inte alltför ovanlig mening yttrad på möten eller i dörren in till IT-avdelningen törs jag påstå. Installation och korrekt konfiguration av fyra servrar gör ju självklart IT-avdelningen på bara en-två dagar, för att inte tala om att vi alltid har ett stort antal servrar som bara väntar på ett projekt som behöver dom. När den driftsatta miljön sedan kanske inte presterar optimalt eller i värsta fall inte fungerar alls så är det självklart IT:s fel. Då slår man ju självklart upp dokumentationen som man fått sedan applikationen gick i testmiljön och kollar hur servrarna ska konfigureras. Va, ingen dokumentation?!

Det finns ju i paragrafen ovan några saker som jag misstänker att de flesta som arbetar inom IT känner igen sig i. För att inte nämna några saker som måste ändras för att IT ska fungera som det var tänkt.

     Projektplaneringen måste bli bättre. IT-avdelningen måste få en chans att yttra sig både om hårdvara och kanske redan i första fasen eftersom vissa programvaror som köps in inte fungerar på nyare operativsystem. Ett företag jag arbetat på hade en standardplattform baserad på Windows 2003, men fick ändå införa 8 servrar med Windows 2000 eftersom den applikation man valt inte fungerade under Windows 2003. Allt det jobb och pengar man lagt ner för att uppgradera gick alltså i graven nästan omedelbart.

     Standardisering av plattformen. Låter ju jätteenkelt och behöver inte vara så komplicerat heller. Det som är viktigt när man gör denna standardisering är att man inför ledningen kan peka på de fördelar det innebär för både IT-avdelningen och företaget. Sänkta driftskostnader eftersom det räcker med att hålla ordning på uppdateringar och dylikt för bara ett operativsystem. Snabbare driftsättning av applikationer då installation av en standardplattform inte ger möjlighet till några fria tolkningar. Har man dessutom en standardiserad installation av ett operativsystem kan man ju automatisera installationen och sparar därmed mer tid. Är det möjligt bör man välja att standardisera på hårdvarusidan också. Väljer man att standardisera, oavsett grad, så är det av yttersta vikt att man har ledningen bakom sig. Det behövs nämligen när valfritt projekt har beställt egna servrar, med ett gammalt operativsystem och hårdvara från en okänd tillverkare. Att då säga nej och tvinga projektet att börja om eller missa deadline kräver stöd uppifrån.

     Testmiljö. Ett väldigt fint ord, alla känner till innebörden. Få har det idag. Fördelarna med en testmiljö brukar bli uppenbara efter att man valt att skjuta ut en icke-fungerande patch till hela sin driftmiljö. När 50 servrar inte vill starta på grund av något fel så är det lätt att hålla sig för skratt. Verksamheten brukar inte heller vara helt imponerad av arbetet. Med dagens teknik är det väldigt enkelt att implementera en testmiljö. I en liten miljö kanske det räcker med att köra Virtual PC, något större miljöer kan nog dra nytta av Virtual Server för att kunna ha lite fler servrar. Vill man ha en testmiljö där man kan virtualisera hela applikationsplattformar med databaser och dylikt så är ju virtualisering i Windows Server 2008 precis runt hörnet.

     Dokumentation är ju ett helt separat kapitel inom IT. Alla skulle nog vilja ha sin miljö dokumenterad men i de flesta fall får man varken tiden eller pengarna för att hinna med att dokumentera. Panik-installationer av nya applikationer ger inte heller tid till att dokumentera förfarandet utan i värsta fall får man hjälp via telefon från leverantören. I en del fall kommer det ut någon som installerar applikationen vilket leder till att ingen på IT-avdelningen vet hur den fungerar. Det brukar visa sig vid felsökning, när det hade varit som viktigast att kunna applikationen.

Hur är verksamheten skyldig till det här då? Ja, allt går ju inte att skylla på beställaren. Om vi börjar med IT-avdelningen så bör man ha en chef som törs slåss för att standardisera allt från beställningsförfarandet av ny hårdvara till vilket operativsystem som skall användas. Ledningen i företaget skall också vara medvetna om standardiseringen och det ska kommuniceras till alla som av någon anledning har en anledning att veta det. Det omöjliggör de berömda ”jag visste inte” när någon köpt ett affärssystem som bara fungerar på Windows 2000.

Det måste skapas en förståelse i verksamheten för att IT inte fungerar bättre än de verktyg som finns tillgängliga. Ingen vill reparera bilen hos en verkstad som bara äger två skruvmejslar och en skiftnyckel. Men det går bra att förlita hela sin verksamhet på en IT-avdelning som inte får en krona ur budgeten för att köpa verktyg som underlättar och förbättrar driften. Skapar man förståelsen för hur verkligheten ser ut och vilka pengar det finns att tjäna om man initialt tar kostnaden så är jag övertygad om att både ledningen och verksamheten ser möjligheter istället för problem.

****